Uppskattad!

Idag har Mika varit med mig på jobbet. Hon har skött sig helt exemplariskt! Vi var där från sju till halv elva för att sen åka hem och äta lunch. Halv tolv var jag tillbaka på jobbet igen med Mika sovandes i vagnen. Sen kunde jag jobba ostört tills kvart i två då Mika vaknade och vi promenerade hem igen.

Det är en otrolig lyx att ha 1km till jobbet och även möjligheten att kunna disponera tiden på jobbet nästan som jag vill. Att vara samordnare har helt klart sina fördelar men det förtjänar man med tanke på det ansvar som vilar på ens axlar. Utan en samordnare funderar inte verksamheten. Inte på ett tillfredsställande sätt i alla fall.

Jag trivs jättebra på mitt "nygamla" jobb. Speciellt med personalen men även med brukarna. I fredags hade jag ett väldigt positivt samtal med min chef. Jag fick av honom en hel del beröm för mitt arbete. Han vill dessutom mer än gärna ha mig kvar som samordnare vilket ju känns smickrande. Jag fick även vetskapen om att personalen tycker jag gör ett jättebra jobb och att de trivs med mig som samordnare. Det är nog det viktigaste, att personalen tror på mig. Annars skulle jobbet som samordnare varit tufft. Jag måste säga att det känns oerhört kul att känna sig uppskattad för en gång skull. Det är alltför länge sen jag kände att jobbet faktiskt gav mig någonting tillbaka. Den 10:e har jag lönesamtal och med tanke på hur jag ställt upp för verksamheten och engagerat mig så tror jag lönesamtalet kan bli rätt så trevligt! :)